Charles Taylor om vår sekulära tid, del 1

Charles Taylor, A Secular Age

Det finns idag, skriver Charles Taylor i sin bok A Secular Age, åtminstone tre (ibland överlappande) sätt att tala om det sekulära. Det första sättet lägger betoningen på hur de "offentliga rummen" (gemensamma institutioner och praktiker, till exempel staten) kopplas loss från det religiösa (som förläggs till det privata). I den här meningen är väl de flesta västerländska samhällena sekulära.

Det andra sättet lyfter fram nedgången för religiös tro och praktik, exempelvis att människor inte längre håller fast vid en så kallad "klassisk" troslära och att man slutar gå i kyrkan. I denna mening är sekulariseringen inte lika entydig. Man behöver bara jämföra Västeuropa med USA, eller varför inte Polen, för att inse det.

Det finns ett tredje sätt att tala om det sekulära och det är detta sätt som framför allt intresserar Taylor. Fokus här är inte religionens roll i det offentliga eller den religiösa trons plats i samhället i mätbar mening, utan snarare villkoren för tron. Sekularisering i denna mening handlar bland annat om (vilket knyter an till hans grundläggande frågeställning) "a move from a society where belief in God is unchallenged and indeed, unproblematic, to one in which it is understood to be one option among others, and frequently not the easiest to embrace" (s 3). Sekularisering handlar med andra ord om nya villkor för tron, om nya perspektiv, om nya sätt att se på sig själv, sin omvärld och sina erfarenheter. I denna mening kan även det amerikanska samhället (åtminstone i många miljöer) beskrivas som sekulärt.

Det är sekulariseringen i denna tredje mening som Taylor försöker förklara och förstå genom sin historiska berättelse och sin analytiska argumentation. Hans berättelse är inte en enkel berättelse om uppgång och fall. Det är tvärtom en komplex historia han målar upp, en historia som är omöjlig att pressa in i den vanliga, traditionella berättelsen. Denna senare sekulariseringsberättelse, som bygger på vad som ibland kallas subtraktionsteorin, beskriver hur vetenskapen och den rationalistiska filosofin efter 1500-talet framgångsrikt förvisade tron på gudar och andar till kulturens utmarker och därigenom befriande människan från trångsynthet och illusioner. Ur detta, sägs det, växer så moderniteten eller sekulariseringen fram, som ska förstås i termer av underliggande drag i det mänskliga som egentligen har funnits där hela tiden, men som hade hämmats av det som nu skalas bort. Taylor vänder sig starkt mot denna förenklade och raka historieskrivning.

Läs mer »
Tillbaka till inledning »

Bild för Bengt Rasmusson

Av Bengt Rasmusson

Bengt Rasmusson är teolog och mediakonsult.

Bengt Rasmusson is a theologian and a media consultant.

Kommentera