I kyrkans historia har Anselm av Cantenburys (d. 1109) försoningslära haft stort genomslag. I centrum för den står gottgörelsen (satisfikationen) av Guds ära. Mänsklig synd och uppror mot Guds ordning är ett slags berövande av den ära som Gud rätteligen äger. Anselm utgår från en bärande princip i medeltida rättssystem där brott sonas med likvärdig gottgörelse. Därmed måste människans brott mot Gud gottgöras med likvärdig bot. Naturligtvis kan inte människan åstadkomma denna gottgörelse eller satisfikation av Guds ära utan det sker genom Jesu inkarnation och död.
Min dotter berättade om en uppgift en skolklass fick i samband med Halloween för ett tag sen: "Klä ut er till något ni inte tror på?" Dagen efter kom det troll, spöken, häxor och så en Jesus. Spännande sätt att komma ut. Jag undrar vad hade hänt om jag kommit utklädd i svenska flaggan?
Inför stundande uppgifter har jag haft behov av att läsa om en del texter om äktenskap, familj och kyrkan. Hos Stanley Hauerwas stöter man förstås på många tänkvärda ord:
På Christian Feminism finns en intressant lista över orsaker till varför män inte bör ordineras till pastor/präst. (Vad säger pastor Fredrik om detta?)
10. A man’s place is in the army.
9. For men who have children, their duties might distract them from the responsibilities of being a parent.
Det är en del mer än ett år sedan Hans Johansson flyttade hem. Jag hittade en predikan på Benjamins blogg som handlar om kampen mot ondskan. Väl värd att lyssna på. Du hittar den här.
Har länge haft en länk till en artikel från The Economist på mitt datorskrivbord. Nu läste jag den äntligen lite mer noggrant. Jag är ingen ekonom (även det var en del av min dröm i ungdomen) så allt har jag inte möjlighet att bedöma eller förstå. Men en sak tycker jag är intressant.
I kölvattnet kring debatten mellan Stefan Swärd och Pekka Mellergård har det vuxit fram en subdebatt kring behovet av kategoriseringar och positionsbestämningar. Somliga slänger sig med ord som "bibeltroende" och "liberala". Andra försöker lyfta fram kategorier som "höger-evangelikala" och "vänster/post-evangelikala".