Blogg

Min kollega Tomas Lindgren är en framstående expert på religiöst motiverat våld (se t ex hans bok Fundamentalism och helig terror). Han tillbringar en stor del av sin tid i Indonesien och har intervjuat många som på olika sätt varit delaktiga eller drabbats av så kallade religiösa konflikter. Just nu leder han en extremt populär sommarkurs som gått några år med titeln "Religion, fundamentalism och våld". Men han skulle också vilja utveckla en kurs med en titel som "Religion, icke-våld och fredsbyggande".

Jag flyttar till Göteborg

Jag är sedan 1 augusti anställd som professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Här kan ni läsa en liten intervju med mig, som också har publicerats i Göteborgsposten. Men det blir en långsam övergång. Under hösten jobbar jag halvtid i Umeå och halvtid i Göteborg och jag kommer inte att undervisa i Göteborg förrän till våren. Vi kommer att bo kvar i Umeå till nästa sommar då vår yngste son slutar gymnasiet.

En annorlunda kristen politiker

I min ungdom var senator Mark Hatfield den mest kände och uttalade evangelikale (och baptistiske) politikern i den amerikanska kongressen. Han var en förebild för många unga kristna som var politiskt engagerade. Jag mötte honom när jag läste Sojourners. I söndags dog han, 89 år gammal. Han var en annorlunda politiker som inte passade in i några mallar, varken politiska eller teologiska. Efter åtta år som guvernör satt han 30 år i senaten. Han förlorade aldrig ett val, trots att han gick sin egen väg.

Trauma + Nåd

Har läst Serene Jones nya bok Trauma + Grace: Theology in a Ruptured World (WJK, 2009). Tror inte det finns så många andra teologiska böcker som diskuterar teologi i relation till aktuella studier av traumareaktioner. Temat har ju också förnyad relevans efter händelserna i Norge.

Hell! We are surrounded!

I am told that I am supposed to be a sectarian fideist tribalist… asking Christians to withdraw from the world. I wouldn’t mind withdrawing, but, hell, we are surrounded. There is nowhere to go.

Ska vi tala om helvetet?

Fredrik har ställt viktiga frågor i några inlägg med anledning av den pågående diskussionen kring Bell. Jag läste just en artikel som gav lust att ge en kommentar till detta – även om jag gör det i ett eget inlägg för att få lite mer utrymme.

Helvetet - Burke och Bell

Det har i den kristna bloggosfären pågått en ganska så kraftig diskussion om Rob Bells bok "Love Wins". Han har blivit stigmatiserad och förklarats oren. Han är inte längre hallal i en svensk frikyrka - i vissa kretsar. Kretsar som utan omsvep har tagit John Burke till sina hjärtan och som inspiration. De flesta pastorer och församlingar i Evangeliska Frikyrkan nickar instämmande när man nämner "No Perfect People Allowed".

Fördöma religiös politik?!

Dagen rapporterar idag om att kyrkornas världsråd, Vatikanen och Evangeliska Alliansen har kommit överen som etiska riktlinjer för missionärer. Det är intressant eftersom etiken här blir en slags allmän hållning som dras ur ett teologiskt sammanhang. En slags allmän etiskt hållning. Det intressanta är ändå hur teologisk färgad en av riktlinjerna är. Det handlar om riktlinjen om religionsfrihet. Det lyder

Kulturspaning: "Han vet att jag finns"

1./ Har precis kommit hem från en resa till London. Tyvärr kunde jag inte argumentera tillräckligt väl att inte gå till Madame Tussaudes. Vi gick dit men min dotter konstaterade efteråt att jag nog hade haft rätt - vi skulle inte ha gått dit. Ganska mycket pengar kastade i sjön. Men som en kulturstudie var det ändå ganska intressant. Ett packat stort hus som ville ta kort av sig själva tillsammans med en kändis - i vax...!!! I ett rum var det Mahatma Gandhi, Martin Luther King jr, Moder Teresa och - Britney Spears...vi lever sannerligen i en konstig värld!

Hittade en artikel av John H. Yoder i mina gömmor. Han funderar där på om kyrkan har något att säga till en annan värld. (och till min lycka är den andra världen i den korta arikeln tonårskulturen...) Han tar upp tre problem med kyrkans sätt att relatera till andra kulturer/världar.