Joel har lagt upp ett klipp på sin blogg där Hauerwas beskriver ett problem han ha med Church growht movement. Intressant klipp på många sätt. Men det jag möter i mina samtal med personer om liturgi är att det så lätt blir passiviserande, slentrian och därmed orsakar det samma sak som TV-tittande. Hur blir liturgi verkligen "the work of the people"? Någon som har tips?