En debattartikel i backspegeln

För knappt ett år sedan var jag med och undertecknade en debattartikel tillsammans med 379 andra pastorer och kyrkoledare i Dagen. Visst kunde man petat i detaljer i texten, men huvudbudskapet var som jag förstod det två saker: 1 – SD:s människosyn är inte förenlig med en kristen tro. 2. – Kyrkan behöver vara kreativ för att välkomna människor till vårt land.

Nu så här efteråt är det många som menar att vi borde ta tillbaka det vi skrivit. ”Vi” (dvs. den svenska nationen) håller på att gå under. Det är lite ”vad var det vi sa” känsla över det. Hur de sedan kunde veta att det skulle bli en så enormt många som flydde hit är en gåta. De verkar ha haft tillgång till helt andra källor än migrationsverket. En sådan debattör som Tommy Dahlman säger i ett Facebook utbyte med mig att: ”Att du inte inser svagheterna i detta historiska dokument, som du stolt skrev på, saknar motstycke.” Ett historiskt dokument är det visserligen och svagheter finns det, men att det ”saknar motstycke” är nog ändå att ta i. Andemeningen och budskapet i debattartikeln finner jag ingen som helst anledning att ta tillbaka.

Borde vi inte ta tillbaka det vi skrev nu när i princip hela riksdagen kommit överens om en flyktingpolitik som i flera avseenden liknar det som SD tidigare stått för. Jag menar att det inte alls är nödvändigt. Man måste göra skillnad på argument i detta fall. Det är nämligen stor skillnad att ha vilja ha stopp för invandring på grund av rädsla för mångkultur eller vad muslimer kan tänkas bära med sig och att göra det för att man uppfattar att det svenska systemet går på knäna. Det första är ideologiskt grundat på idéer som har mycket tveksamma förutsättningar. Det andra är grundat på pragmatiska orsaker. Det måste vi kunna se skillnad på. Regeringen och de andra partiernas beslut grunda sig inte på samma rädsla som SD ger uttryck för.

När detta är sagt menar jag att kyrkan ändå måste stå för något annat. Varför skall kyrkan ta tillbaka evangelium för att riksdagen ändrat hållning? Kyrkans uppdrag är i detta läge är att göra det möjligt för det svenska samhället att ta emot så många som möjligt. Genom att hitta kreativa lösningar låta staten förstå att det är möjligt för fler att komma hit. För kyrkan är det som jag ser det omöjligt att påstå att vi inte har plats för fler, och – är det inte precis det som kyrkorna gör idag. Hade Sverige kunnat ta emot så många som vi kan nu om inte de svenska kyrkorna hade mobiliserat?

För att sammanfatta: Staten kan behöva sätta en gräns för hur många som kan komma hit, men kyrkan kan aldrig påstå att det är dags att dra en gräns. Kyrkan litar nämligen alltid på att Gud styr historien – det kallas ju som bekant Guds försyn. Kyrkans uppdrag är att vara trofast mot evangeliet och älska fienden, klä den frusna och ge mat till den hungrige. Det är skillnad på kyrkan och överheten.