Fördöma religiös politik?!

Fördöma religiös politik?!

Dagen rapporterar idag om att kyrkornas världsråd, Vatikanen och Evangeliska Alliansen har kommit överen som etiska riktlinjer för missionärer. Det är intressant eftersom etiken här blir en slags allmän hållning som dras ur ett teologiskt sammanhang. En slags allmän etiskt hållning. Det intressanta är ändå hur teologisk färgad en av riktlinjerna är. Det handlar om riktlinjen om religionsfrihet. Det lyder

"Alla har rätt att offentligt får berätta om sin tro, få praktisera den - och byta den. När någon religion används för politiska ändamål, eller om religionsförföljelse förekommer, så bör kristna fördöma det."

Mycket märklig förmulering. Jag hade förstått den om det hade stått "partipolitiska ändamål". Som det nu står betyder det alltså att de kristna i ex. Nordkorea, Irak, Kina eller liknande länder inte får använda sin tro som motivering för att ett förändrat statsskick. Det betyder alltså att John Newton gjorde fel som i sin tro hittade motivationen att verka för ett avskaffande av slaveriet. Eller att Martin Luther King Jr. utgick från sin trosövertygelse för att verka för allas lika värde i USA.

Men det kanske inte var politik?

Undrar hur den kristna högern resonerar om denna punkt i de etiska riktlinjerna?

För vidare resonemang om politik och religion se Josef Bengtssons senaste blogg.

Bild för Fredrik Wenell

Av Fredrik Wenell

Fredrik Wenell, Teol dr, lektor på Örebro Teologiska Högskola i Tros- och Livsåskådningsvetenskap. Arbetar också som konsulent på Sveriges kristna råd i frågor som rör barn och ungdomar. Han har varit pastor inom Evangeliska Frikyrkan (Hyllie Park Kyrkan, Malmö och Johanneskyrkan, Linköping) i knappt tio år. 

Fredrik Wenell, PhD in Systematic Theology and World View Studies, lecturer at Örebro School of Theology and works as advisor in questions about Children and Youth work at Swedish Church Council. He has been a pastor in Evangelical Free Church (InterAct) for ten years.

Kommentarer (5)

  • anonymous
    Anders Gustafsson (ej verifierad)

    Fredrik, jag var tyvärr tvungen att korta alla formuleringar. Så här stod det: "Religious freedom including the right to publicly profess, practice, propagate and change one’s religion flows from
    the very dignity of the human person which is grounded in the creation of all human beings in the image and likeness of God (cf. Genesis 1:26). Thus, all human beings have equal rights and responsibilities. Where any religion is instrumentalized for political ends, or where religious persecution occurs, Christians are called to engage in a prophetic witness denouncing such actions."
    Jag studsade faktiskt till redan inför originalets formulering - av samma orsaker som du. Min översättning och förkortning är såklart inte ordagrann, men jag har fortfarande svårt att se att jag har våldfört mig på originalet.
    Säg gärna till om du tycker annorlunda.
    vänliga hälsningar

    jul 01, 2011
  • anonymous
    Daniel Giertz (ej verifierad)

    Ordet "används" är intressant i sammanhanget. Källtextens ord är "is instrumentalized". Enligt Google Translate, betyder det "instrumentaliseras". Det ordet finns inte i SAOL, men på http://www.smer.gov.se/Bazment/202.aspx står det "Å andra sidan finns intresse av att skydda människovärdet och att inte instrumentalisera mänskligt liv." Det är det som "instrumentalisera" betyder. Att man ser något som ett instrument (vilket betyder "redskap", inte "musikinstrument") för att uppnå ett mål, och att det inte har ett värde i sig. Det skulle alltså betyda att det är okej att grunda värderingar på religion, om man gör det ärligt, men att man inte ska använda religion som svepskäl. Då är frågan hur man avgör vad någon annan ärligt tror.

    jul 01, 2011
  • anonymous
    teologinorr (ej verifierad)

    Ja, instrumentalize tolkar även jag som just att använda religionen som ett verktyg i att uppnå politiska mål, som i sig själva inte är grundade i de religiösa övertygelserna. Som när amerikanska politiker betygar hur lagom kristna de är för att vinna väljare, ungefär. Och ja, det var en väldigt svepande formulering, jag vet.

    jul 01, 2011
  • anonymous
    Fredrik Wenell (ej verifierad)

    Det engelska dokumentet nyanserar det lite. Men jag tycker ändå att det finns ett problem är att det liksom förutsätts att religion inte är politiskt i sig. Jag menar vad gör man om religion har politiska anspråk - ex på ekonomi, hur relationer ordnas, hur man skall förhålla sig till fienden, hur man skall förhålla sig till överheten. Allt detta ingår väl i den kristna tron tänker jag - men om jag då handlar efter det har jag gjort tron till instrumentaliserad för politiska syften.

    EU har till exempel bestämt att religionsfrihet betyder att alla får leva ut sin religion i det som är kärnan (bön, gudstjänst etc) men inte vad man kallar löst knutet till religionen (som ex. pacifism, etik etc). Problemet är ju bara att en hel del religiösa riktningar menar att de sistnämnda är i centrum. Med andra är det andra som bestämmer vad religion är - inte religionerna själva. (religion är ju för övrigt ett problematiskt begrepp).

    Mitt problem är att de verkar förutsätta en dikotomi mellan religion och politik som inte är kristen.

    jul 02, 2011

Kommentera