Den 16 oktober 1978 hade Roland Spjuth och jag en en flera timmar lång och intensiv diskussion om en bok jag just läst. Vi var mitt uppe i vår första termin av sociologistudier och vår första termin av högskolestudier överhuvudtaget. Bokens titel var The False Presence of the Kingdom (på franska 1963) och författare var Jacques Ellul. Boken var en kritisk uppgörelse med (fransk) politisk teologi som gjort titeln på hans egen tidigare bok Présence au monde moderne (Närvaro i den moderna världen, svensk titel: Guds närvaro i modern tid) till ett slagord. Boken gav 1978 ord åt vår egen växande otillfredsställelse med 70-talets kristna politiska engagemeng och politiska teologi.
Vi läste snabbt fler böcker av Ellul. Nu var Ellul inte först teolog, utan samhällsvetare och flera av hans mest kända böcker var närmast sociologiska. Det passade ju när vi läste sociologi. Ellul blev en centralfigur i vår första uppsats, som vi skrev gemensamt under den första terminens sista delkurs, och som hade titeln I skuggan av tekniken: en analys av teknikens roll i det moderna samhället. Året efter skrev vi en C-uppsats om svensk hälso- och sjukvårdsplanering som t o m blev publicerad. Ellul, tillsammans med Jürgen Habermas, försåg oss med det teoretiska ramverket för analysen. Samtidigt fortsatte vi att läsa hans många teologiska böcker. Nya böcker av honom kom i en strid ström, men först på franska. Så jag spenderade en sommar i Tours i Frankrike för att träna upp min franska. När jag påbörjade mina doktorandstudier funderade jag på att skriva om Ellul, Hauerwas, Moltmann och Metz. Lyckligtvis tog jag mitt förnuft till fånga och uteslöt Ellul och Metz. Men innan dess hade jag spenderat två veckor i Paris för att samla ihop Elluls många artiklar (hur många det var då vet jag inte, men han skrev mer än 1000 artiklar), inte minst många i dagspress.
I år är det hundra år sedan han föddes. Han dog samma vår jag disputerade, 1994. Men det har publicerats åtskilliga böcker av honom postumt, den senaste 2010. Ca 60 böcker har det blivit så långt.
Bortsett från ett par korta texter har jag aldrig skrivit någon längre text om Ellul. I höstas frågade Pekka Mellergård, som var med mig den ena veckan i Paris, om jag ville skriva om Ellul för Nod, speciellt om hans analys av det teknologiska samhället. Och det är anledningen till detta blogginlägg. Nu har jag lagt ut Nodartikeln på min hemsida. Jag har inte läst Ellul, mer än sporadiskt, på många år. Så det var spännande att läsa om och läsa nytt och att se vad jag skulle tycka nu. Resultatet hittar ni här. Detta handlar ju bara om vissa aspekter av Elluls mycket omfattande och breda författarskap. Det finns mycket annat att diskutera. Och hans böcker verkar fortfarande möta ett relativt stort intresse. De nytrycks gång på gång och även under senare år har åtskilliga av hans böcker översatts till många olika språk.
Bengt har tidigare skrivit tre gånger på denna blogg om Ellul. Här och här kan ni läsa mer om Ellul. Några av hans böcker finns här för gratis nedladdning.
Kommentarer (1)
Det var intressant att läsa om Ellul. Jag kan förstå om han mött motstånd. Men det är ju så med profeter, att de inte kan älskas av alla...
Jag associerade litegrann till en ortodox teolog från USA som heter David Bentley Hart. Han skriver också en del om teknik, främst med avseende på genteknik. Hans framtidsbild är mörk. Inte minst när det gäller synen på människovärdet. Enligt Hart är den höga synen på människan, som till stor del fortfarande lever i det allmänna medvetandet, en kristen uppfinning. Tanken på att varje människa är en unik och okränkbar individ är en ide kommer från den judisk-kristna tron på en Gud som skapat människan till sin avbild.
Men vad kommer hända när den fullt ut moderna människan frigör sig från sådan religiöst präglade uppfattningar om människan? Hart menar att det som vi idag menar med människa kanske är en parantes i historien.
Jag uppfattar att det finns likheter mellan dessa båda tänkare, i deras pessimism. Det skulle vara intressant att undersöka närmare.
Daniel Berg
Kommentera