*svenska

Hilarius av Poitiers lär ha sagt:

Min tidigare blogg där jag reflekterar över hur vi skall se på tanken att Jesus måste död har skapat en spännande debatt. Jag lyfter upp min respons till ett nytt blogginlägg. Det blir förhoppningsvis tydligare. Innan jag går vidare vill jag bara säga att jag uppskattar alla kommentarer. Det hjälper mig att fundera och vässa tankarna - tack Emmanuel, Bengt, m.fl.

I kyrkans historia har Anselm av Cantenburys (d. 1109) försoningslära haft stort genomslag. I centrum för den står gottgörelsen (satisfikationen) av Guds ära. Mänsklig synd och uppror mot Guds ordning är ett slags berövande av den ära som Gud rätteligen äger. Anselm utgår från en bärande princip i medeltida rättssystem där brott sonas med likvärdig gottgörelse. Därmed måste människans brott mot Gud gottgöras med likvärdig bot. Naturligtvis kan inte människan åstadkomma denna gottgörelse eller satisfikation av Guds ära utan det sker genom Jesu inkarnation och död.

För ett tag sedan diskuterades det medlemskap här på bloggen (Fredrik, Kalle).

Inför stundande uppgifter har jag haft behov av att läsa om en del texter om äktenskap, familj och kyrkan. Hos Stanley Hauerwas stöter man förstås på många tänkvärda ord:

Något provokativt att begrunda i hängmattan:

"Familjen, det är egoism i grupp. En gruppegoism som förnekar individen. Och den är inte, som man ibland hör, produkten av individualism... Utvecklingen av våra samtida seder visar tvärtom på den ofantliga utväxten av familjekänslan. Det är familjen som har vunnit på bekostnad av sociala relationer, vänner, grannar... Den är drottningen."
Corine Maier, No Kid. 40 skäl att inte skaffa barn (Schibsted förlagen, 2008), 95.

På Parables of a Prodigal World listar Raffi Shahinian några favoritcitat från N. T. Wright. Några är helt klart schyssta oneliners:

“Heaven is important, but its not the end of the world.”

“Wherever St. Paul went, there was a riot. Wherever I go, they serve tea.”

Idag är det nationaldag. Vad är det vi firar? Det är något ambivalent över att fira en nation. Låt mig bjuda på en intressant intervju med Greg Boyd som skrivit boken "The Myth of a Christian Nation" - det handlar om USA - men skulle lika gärna kunnat handla om Sverige. Det passar väl på en nationaldag.

Hmmm ... vad är det nu evangeliet går ut på ...?

I en artikel i Dagen påpekas att "utbildningsminister Jan Björklund vill se hårdare tag mot skolor som ägnar sig åt religiös indoktrinering och som sätter för höga betyg." Det ligger väl något rimligt i detta. Samtidigt undrar jag varför det sällan nämns något om sekulär indoktrinering. Jag undrar om inte Sverige mer är en sekularistisk stat, dvs. en stat som ger ateism tolkningsföreträde. Då finns nämligen inte någon sekulär indoktrinering eftersom det är den självklara utgångspunkten.