Teologisk analys av samtiden

Vi har av Artos förlag utmanats att skriva en teologisk samtidsanalys. Vad har då teologer att bidra med när det gäller samtidsanalys? De flesta skulle snarast tycka att teologens roll tvärtom är att lyssna till sociologer, statsvetare och ekonomer och ta lärdom av dem. Det vill vi också göra. Men vi tror på att teologen utifrån sitt eget perspektiv har potential att se och ge bidrag till en samtidsanalys. Teologer har ofta antingen lätt blivit okritiska beundrare av olika sociala teorier eller blivit kritiker som bara ser elände. Det första alternativet är ointressant och det andra förnekar allt gott i samtiden. Men visst finns viktiga saker att granska och kanske kan teologins och kyrkans position lite från marginalen visa på alternativa synsätt och vägar. Det är dock ingen lätt uppgift. Det vore därför en stor förmån om bloggens läsare kunde vara med i ”skrivprocessen” och ge oss lite feed-back på våra tankar.

En första fråga är vilka områden som ska behandlas. Vi har till att börja med gjort en lista på sju kapitel som speglar saker vi tidigare arbetat med och skrivit om. Tänker vi rätt? Och framför allt vad har vi glömt?

1. Nationalstaten, religionen och våldet: Är religionen orsak till våld och är en lösning att privatisera religion? Varför är nationsgränsen så viktig för identitet?  
2. Det fragmentiserade livet: Varför är det så svårt att uppehålla gemenskaper över tid i familj, mellan vänner och i kyrka? Detta visar också på orsaker till trons privatisering.
3. Vetenskap som vår tids nya religion & frälsningsväg: Detta kan handla om såväl ekonomi som naturvetare (se tänkare som Gazzaniga, Lakoff och Pinker).
4. Teknikens fångar: Elluls ”klassiska tes” om att vi är fångar i en teknisk civilisation som måste göra det som är mest effektivt – avsaknad av moralisk styrning.
5. Arbete som identitet: Om vårt sätt att konstruera identitet som samtidigt drar in oss i en elitistisk konkurrens där fler och fler misslyckas. Vi tänker idag också livets tidsförlopp utifrån hur vi konstruerar vår individuella karriär.
6. Vem vill ha ett mångkulturellt samhälle? Diskuterar hur svårt ett liberalt tänkande har både för oliktänkande gemenskaper och att på allvar diskutera de problem som uppstår när vi bortser från kulturens betydelse för människors identitet.
7. Om behovet av kreativa minoriteter: Ett sista mer positivt kapitel som kanske inkluderar en diskussion om ”civilsamhällets” möjligheter och fallgropar.

Vad tänker du? Vad missar vi? Är vi på rätt spår i det vi tar upp? Prioriterar vi fel? Hjälp oss gärna att kritiskt reflektera över dessa förslag!!

Arne Rasmusson & Roland Spjuth