2003 gav Libris och Johanneskyrkan utan en liten bok av John Howard Yoder i svensk översättning med titeln Liv i församlingen. I den diskuterar han fem kristna församlingspraktiker: dop, nattvard, församlingsmötet, det gemensamma praktiserandet av Andens gåvor och ömsesidig förmaning. Sådana praktiker konstituerar kyrkans liv i världen. Yoder hävdade att när den praktiserar sådana handlingar då vittnar kyrkan om goda nyheter, om alternativa sociala och politiska möjligheter, som kan ha betydelse för det vidare samhället och som detta samhälle i olika former kan ta till sig.
I en text med titeln "Sacrament as Social Process: Some Historical Footnotes" som kom ut 2009 diskuterar jag en rad historiska exempel på hur såväl praktiserandet som förnekandet av dessa gemensamma handlingar har fått stor samhällelig betydelse. Dopet har t ex fungerat som grund för jämlikhet, antirasism och kampen mot slaveriet. Men när det praktiserades på ett annat sätt fungerade den som nationellt medborgartecken och som etnisk markör. Apartheid började vid det separerade nattvardsbordet, medan församlingsmötet skapade vanor som blev viktiga för framväxten av demokrati. Jürgen Habermas kan till och med säga att han skulle inte protestera om man säger att hans kommunikativa filosofi har sin grund i församlingsmötet. Kvinnorörelsen har en av sina källor i församlingar där man accepterade de gåvor Anden gett kvinnor och olika freds- och försoningspraktiker utvecklades i vissa kyrkotraditioner.
Nu har jag fått tillåtelse att lägga ut texten på min hemsida. Ni kan läsa den här.





