I en artikel i Dagen påpekas att "utbildningsminister Jan Björklund vill se hårdare tag mot skolor som ägnar sig åt religiös indoktrinering och som sätter för höga betyg." Det ligger väl något rimligt i detta. Samtidigt undrar jag varför det sällan nämns något om sekulär indoktrinering. Jag undrar om inte Sverige mer är en sekularistisk stat, dvs. en stat som ger ateism tolkningsföreträde. Då finns nämligen inte någon sekulär indoktrinering eftersom det är den självklara utgångspunkten. Vore det inte bättre att Sverige försökte vara en sekulär stat, dvs. så långt det är möjligt undvika att ge någon livshållning tolkningsföreträde och ge utrymme för flera förhållningssätt? Det är delvis så paradoxalt att liberalen i riksdagen låter som något helt annat. Å andra sidan blir jag inte förvånad mot bakgrund av tidigare utspel. Tänk om Björklund kunde läsa Charles Taylors Secular Age och faktiskt ta något intryck!!?
Comments (2)
Håller med om problematiken. Poängen med en sekulär stat är att föröka undvika att ge någon livshållning tolkningsföreträde exempelvis ateism. Men, och detta är ytterst viktigt, en sekulär stat kan och framförallt skall inte vara värdeneutral. Den sekulära staten skall vara en garant för vissa universiella värden. Den enskilde individens rätt till liv, frihet egendom är en bra början. Staten kan således inte vara stillatigande när dessa värden kränks vare sig det görs kristendomens islam, ateismen eller vetenskapens namn
Det är sant att det behöver finnas vissa gemensamma spelregler. Samtidigt är det ju inte självklart vilka dessa "universella värden" skall vara, och i Sverige har de förändrats över tid. Min poäng är nog att i den ständigt pågående förhandlingen om dessa spelregler kan inte någon ensidigt och självklart ges tolkningsföreträde. Men frågan är svår.