In a previous post I discussed Webster's Holy Scripture (Cambridge University Press, 2003). In particular I highlighted his robustly trinitarian approach. In this post I will discuss his useful notion sanctification.
In Holy Scripture (Cambridge University Press, 2003), John Webster gives a dogmatic sketch of what Holy Scripture is, an ontology, in the triune economy of salvation:
The most profound and unsettling piece ever written about inutility from a Christian perspective comes from the pen of Jacques Ellul in the middle of the sixties: “Meditation on Inutility” in The Politics of God and the Politics of Man (1972, French original 1966).
...vi publicerade något av Stanley Hauerwas. Så håll till godo. Han är inte bara en ilsken teolog med teorier utan en person som har låtit sitt liv med Gud påverka hans syn på tillvaron. Må Gud hjälpa oss att vi drivs av samma patos. Om vad Alzheimer kan lära oss om oss själva och Gud.
Joel har lagt upp ett klipp på sin blogg där Hauerwas beskriver ett problem han ha med Church growht movement. Intressant klipp på många sätt. Men det jag möter i mina samtal med personer om liturgi är att det så lätt blir passiviserande, slentrian och därmed orsakar det samma sak som TV-tittande. Hur blir liturgi verkligen "the work of the people"? Någon som har tips?