I torsdags hade jag förmånen att delta i en konferens anordnad av Sektor3 och ErstaSköndal Högskola. Det var en innehållsrik dag om ämnen som handlade om civilsamhälle. Jag bidrog med en reflektion över religionsfrihet och om hur den svenska staten tämjt den svenska kyrkan och frikyrkan. Det är på väg att bli en artikel som kommer ut under våren. Men här är det 15 min snabb sammanfattning.
Jonas Qvarsebo medverkar också först med en lysande analys om hur det offentliga förhåller sig till religiösa friskolor. Riktigt, riktigt bra. Du hittar en inspelning av den den här.
Noterar också en spännande artikel i Dagen idag, där bl.a. Stefan Gustafsson medverkar. Här är den.
Av Fredrik Wenell
Fredrik Wenell, Teol dr, lektor på Örebro Teologiska Högskola i Tros- och Livsåskådningsvetenskap. Arbetar också som konsulent på Sveriges kristna råd i frågor som rör barn och ungdomar. Han har varit pastor inom Evangeliska Frikyrkan (Hyllie Park Kyrkan, Malmö och Johanneskyrkan, Linköping) i knappt tio år.
Fredrik Wenell, PhD in Systematic Theology and World View Studies, lecturer at Örebro School of Theology and works as advisor in questions about Children and Youth work at Swedish Church Council. He has been a pastor in Evangelical Free Church (InterAct) for ten years.
Kommentarer (15)
Hittar inte ditt och Jonas inlägg i inslaget. Det börjar med Roberto.
nä precis. Jag är jättespänd på vad du sa!
det var visst uppdelat i två delar, den med jonas och fredrik låg länkad under videon:
http://bambuser.com/channel/sektor3/broadcast/2097035
Olov
ah! sista kommentaren här nurå:
men din del, fredrik, blev avklippt precis när jag (och säkert jonas) tyckte att det började bränna till ordentligt, när du började prata om frikyrkan och dess olika "politska pilotprojekt". vad hände sen? i want to know!
Jag instämmer med Olov. Vad sa du sen Fredrik?
Den som väntar får se....
Nej men jag drev en ganska baptistisk riktning med anabaptistisk touch. Det kommer ges ut på SNS under våren.
jag sa väl ungefär att eftersom frikyrkans makt aldrig kan gälla alla frågor eller människor så kan den arbeta utan krav på effektivitet eller ekonomisk avkastning. Jag ger i texten ett antal olika exempel på sånt. Avslutar sen med en sammanfattning. Det är väl ca. 4-5 min kvar när det bryts.
Mycket intressant Fredrik. Ser fram emot artikeln.
Tack Jan,
jag skickar den väldigt gärna till dig för läsning som folkkyrkoexpert...
Du får förlåta mina förenklingar i föredraget - fick bara en kvart. Då blir den breda rollern och inte finpenseln!
Jag tycker du hann med väldigt många viktiga perspektiv på kort tid och läser som sagt gärna din artikel. Någon gång skulle det vara intressant att diskutera om det verkligen är den svenska folkkyrkoteologin som primärt träffas av dina kritiska synpunkter eller om det snarare är en statskyrkoteologi. Delvis träffar du nog båda, men men...
Intressant. Vill se klippet men har inte flash player tillgängligt, så det får vänta.
Jag läste SEA:s uppförandekod och tyckte den var intressant. Lite väl generell, kan jag tycka, för att man ska kunna få ut särskilt substantiella "taktiker". Avfärdandena av teokrati och sekularism kan alla ställa upp på, men vad innebär då det kristna alternativet? Vad innebär det för troheten till Kristus att arbeta för att "stärka demokratin"? Mycket bibelord, och inga direkta tillämpningar; varken kasuistik eller metodik. Kräver jag för mycket av uppförandekoden? Se dokumentet här: http://www.sea.nu/download.do?ug=Administrator&f=EEA+sociopolitiska+arbe...
Guinness hörde jag på European Leadership Forum i maj, och där lät det ungefär likadant, men jag tyckte han landade i att "kristendomen ska rädda Europas civilisation" och "kapitalismen är en utmärkt, kristen uppfinning" lite väl enkelt efter sina mer spännande sociologiska analyser av den senmoderna världen.
Jan: Jag förstår att du har behov av att rädda "folkkyrkoteologin" ;=) Det är ju liksom ditt projekt... Dels ville jag spetsa till det lite dels tycker jag att det ändå blir problem med "folktanken" det blir så lätt att det glider över i statskyrka. Steget är inte så långt. I artikeln skriver jag också om hur frikyrkan förutsatt en slags folkkyrkoteologi som inneburit samma tämjande.
Sebastian: Visst finns det mer att göra. Men jag blev postivit överraskad och glad över de tongångarna. Sen låter det ju ytterst problematiskt med det du hörde Guinness hävda. Men är det inte ibland ett problem att spännande analyser leder bara tillbaka till det gamla vanliga. Beror det på att den evangelikala rörelsen inte har en tydlig och gemensam ecklesiologi? Den samlas ju kring andra frågor.
Du har förstått mig helt rätt :)
Dock har jag faktiskt med tiden funnit argument av den sort som du ger i den här dragningen ganska övertygande. Så vi får väl se hur det blir med räddningsförsök. Men på den här bloggen försöker jag naturligtvis i vilket fall som helst hålla uppe skenet så länge som möjligt...
Jag var på väg att hävda att ecklesiologi, eller det faktum att evangelikaler snarare har föreningar eller organisationer än kyrkor med sakramentalt utstrålande kroppar, torde vara orsaken till rätt kraftlösa taktiker att förhandla med liberalismen. Lätt att bli perfektionist förstås, men jag hade gärna sett en mer "kyrklig" evangelikalism om man ska få skarpare konturer i uppförandekoder osv. Billings nedvärderande term "föreningskristendom" har ändå något konstruktivt över sig vad gäller de frikyrkliga/lågkyrkliga samlingarna...
/allt mer högkyrklig hauerwasiansk teol stud
Damn, vad jag saknar SALT när jag är här!
Bra Fredrik och spännande tankar. Lätt att folkyrkoteologin eller statskyrkoteologin liknar VaranTvs paroll: Alla måste titta, alla måste skratt, alla måste applådera. Problemet jag kan se är inte minst hur detta har påverkat och påverkar inte minst Svenska kyrkans självbild. Ibland kan hon liknas vid den osäkra människan med dåligt självförtroende som ständigt söker uppmärksamhet och vill synas i andras ögon. Det har varit en självklarhet i så många år men nu när samhällets blickar riktas åt andra håll blir det väldigt viktigt att informera om vad dopet är, övertyga om varför man ska gifta sig i kyrkan och skapa nya gudstjänster som "passar" den splittrade, sekulära svensken som fortfarande längtar efter "lite andlighet" men som inte är villig att bli en aktiv del av kroppen.
/en allt mer högkyrklig hauerwasiansk präst i Sv.Ky och EFS
Lignell: Och jag saknar dig ;=)
Det är precis den problematiken jag är ute efter. Pareringen och problematiken att hålla kvar sin egen identitet som kyrka. Det är så lätt att förhandla bort den för att göra sig "relevant" eller ha nåt att säga etc.
Fredrik
Kommentera