Martin Luther

Reflektioner kring reformationsteologi

En av de mest påtagliga förändringar som skett i systematisk teologi sedan jag började läsa detta för 35 år sedan är ropet på att söka sig tillbaka till källorna (resourcement). Detta förnyade katolsk teologi under Andra Vatikankonciliet och idag slår igenom i nästan all teologi: från anglokatolska radikalortodoxa som John Milbank, feministteologer som Sarah Coakley, till pentekostala teologer som Peter Halldorf och Amos Yong läser och diskuterar ökenfäder, Augustinus, o.s.v.

Jag har i en längre översikt beskrivit hur 1900-talets svenska akademiska teologi skapats i skärningsfältet mellan en luthersk national- och folkkyrka, statsstyrda universitet och och speciella föreställningar om "Vetenskapen". Vetenskaplig teologi ska, hävdade man, vara helt värderingsfri och icke-konfessionell. Trots detta har den varit utpräglat luthersk. Anders Nygren och Gustaf Aulén kunde skriva teologihistorier om kärlekstanken och försoningsteologi där den absoluta höjdpunkten var Luther.